{"id":429,"date":"2003-06-03T10:28:00","date_gmt":"2003-06-03T09:28:00","guid":{"rendered":"http:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/2003\/06\/03\/eg-meini-tad-fordomana-vald\/"},"modified":"2003-06-03T10:28:00","modified_gmt":"2003-06-03T09:28:00","slug":"eg-meini-tad-fordomana-vald","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/eg-meini-tad-fordomana-vald\/","title":{"rendered":"Eg meini ta\u00f0: Ford\u00f3mana vald"},"content":{"rendered":"<div align=\"justify\">T\u00e1 eg b\u00fa\u00f0i \u00ed Fraklandi, var ta\u00f0 ein setningur, eg hoyrdi \u00f3r\u00f3gvandi ofta: \u201cFranskmenn duga ikki m\u00e1l!\u201d (undirforsta\u00f0i\u00f0, fremmand m\u00e1l). Ta\u00f0 v\u00f3ru franskmenn sj\u00e1lvur, i\u00f0 s\u00f8gdu hetta. Og r\u00e6tt er, franskmenn duga ikki so v\u00e6l onnur m\u00e1l enn s\u00edtt egna, (men ta\u00f0 duga tey haraftur\u00edm\u00f3ti sera v\u00e6l). Men \u00ed roynd og veru hevur hetta onki at gera vi\u00f0 eginleikan hj\u00e1 franskmonnum at l\u00e6ra, men vi\u00f0 fronsku sk\u00falaskipanina. M\u00e1lundirv\u00edsingin hevur gj\u00f8gnumgangandi veri\u00f0 \u00f3fullkomin og oftast bert teoretisk, vi\u00f0 t\u00ed \u00farsliti\u00f0, at franskmenn ikki kenna seg v\u00e6l at tosa fremmand m\u00e1l. T\u00e1 \u00fatlendingar so fer\u00f0ast \u00ed Fraklandi er teirra inntrykk, at franskmenn eru ov stoltir at tosa enskt, hvat er r\u00e6ttiliga langt fr\u00e1 sannleikanum. (Sigast skal kortini, at yngra \u00e6ttarli\u00f0i n\u00fa tosar v\u00e6l betur onnur m\u00e1l, og at undirv\u00edsingin man vera v\u00e6l batna\u00f0.)<br \/>Men h\u00f8vu\u00f0s\u00e1rs\u00f8kin, til at teir ikki dugdu, er at teir so ofta hava fingi\u00f0 prenta\u00f0 ni\u00f0ur \u00ed seg, at teir duga ikki m\u00e1l! Hv\u00f8r kann duga naka\u00f0, t\u00fa fr\u00e1 barnsbeini hevur fingi\u00f0 at vita, at t\u00fa ikki dugir! Altso kann ein ford\u00f3mur hava \u00e1virkan \u00e1 m\u00e1lkunnleikanum hj\u00e1 einum heilum f\u00f3lki.<br \/>Men ta\u00f0 er ikki bara \u00ed Fraklandi, at tey hava ford\u00f3mar vi\u00f0v\u00edkjandi m\u00e1li, \u00ed F\u00f8royum livir eitt sera avgj\u00f8rt upp\u00e1hald, at f\u00f8royskt er ringt at skriva, og at ta\u00f0 er so at siga \u00f3gj\u00f8rligt at l\u00e6ra ta\u00f0 ordiligt, og at ta\u00f0 bara eru nakrir akademikarar \u00fati \u00e1 Setrinum, sum veruliga duga ta\u00f0.<br \/>Hyggur t\u00fa kring teg \u00ed samfelagnum, so kanst t\u00fa skj\u00f3tt fara at halda, at hetta er ongin ford\u00f3mur, men tann reini og sk\u00e6ri sannleiki. Bl\u00f8\u00f0ini er so \u00e1 tremur vi\u00f0 stavivillum, at ongin grein, hvussu l\u00edti\u00f0 hon so er, er l\u00fdtaleys, &#8211; ja, sj\u00e1lvt st\u00f3rar yvirskriftir ver\u00f0a prenta\u00f0ar vi\u00f0 villum og fara \u00fat \u00ed handlarnar uttan at nakar varnast ta\u00f0, &#8211; fyrr enn aftan\u00e1&#8230;. T\u00ed h\u00f3ast f\u00f8royingar kanska ikki duga at stava, so duga teir \u00ed hvussu so er at finna villur. Ta\u00f0 f\u00f8royska paradoksi\u00f0.<br \/>Kemur ein b\u00f3k \u00fat \u00e1 f\u00f8royskum, kann ongin umm\u00e6lari lata vera vi\u00f0 at n\u00fdta ein tri\u00f0ing av umm\u00e6li s\u00ednum til stavivillurnar heldur enn til innihaldi \u00ed b\u00f3kini og n\u00f3gv eru tey, sum als ikki s\u00edggja ein tekst, men bara s\u00edggja villurnar, i\u00f0 hava sn\u00fdkt seg inn \u00ed hann. Hetta at finna villur er n\u00e6stan ein f\u00f3lkasj\u00faka, men so m\u00e1 ta\u00f0 v\u00e6l sagtans eisini vera t\u00ed at so n\u00f3gvar eru, &#8211; ongin dugir at skriva! Og um ongin dugir at skriva s\u00edtt egna m\u00e1l, so m\u00e1 ta\u00f0 v\u00e6l vera t\u00ed ta\u00f0 er ov ringt! ov v\u00edsindarligt, &#8211; gj\u00f8rt av m\u00e1lfr\u00f8\u00f0ingum, i\u00f0 bara hugsa um ta\u00f0 forna&#8230;&#8230; o.s.fr&#8230;&#8230; Vit hava hoyrt hatta alt hundra\u00f0 fer\u00f0ir, ikki ney\u00f0ugt at endurtaka ta\u00f0&#8230;. Nei, f\u00f8royskt er ov ringt at skriva! Simpulthen!<br \/>Men er ta\u00f0 n\u00fa veruliga so? Kann ta\u00f0 ikki vera naka\u00f0, i\u00f0 l\u00edkist hasum franska syndrominum \u00ed t\u00ed? Er f\u00f8royskt so n\u00f3gv ringari enn onnur m\u00e1l? Ta\u00f0 lj\u00f3\u00f0ar eitt sindur l\u00f8gi\u00f0 \u00ed m\u00ednum oyrum. Eg meini so vi\u00f0, fronsk b\u00f8rn skriva franskt akkur\u00e1 sum onki, og har eru heilt n\u00f3gvir b\u00f3kstavnir, i\u00f0 ikki vera bornir fram, &#8211; vit hava h\u00f3ast alt bara \u00f0. Kinesisk b\u00f8rn l\u00e6ra at skriva kinesiskt, og tey skulu l\u00e6ra fleiri t\u00fasund tekn, vit skulu bara l\u00e6ra n\u00edggjogtj\u00fagu. Finsk b\u00f8rn skulu benda \u00ed t\u00f3lv (!) f\u00f8llum, vit hava bara f\u00fdra. Og listin kundi allarhelst veri\u00f0 v\u00e6l longri av m\u00e1lum, sum \u00ed hvussu so er ikki eru l\u00e6ttari enn f\u00f8royskt.<br \/>Men hvat er so gali\u00f0? Eru vit so n\u00f3gv b\u00fdttari enn onnur? Hvussu ber ta\u00f0 til, at ein st\u00f3rur partur av okkum koma \u00fat aftan\u00e1 \u00ed minsta lagi\u00f0 n\u00edggju \u00e1ra sk\u00falagongd, (tey flestu naka\u00f0 v\u00e6l meira), og duga framvegis ikki at seta \u00f0! (Eg vi\u00f0&#8230;&#8230;)<br \/>Eg meini, at ta\u00f0, eins og \u00ed t\u00ed franska trupulleikanum, er sk\u00falaskipanin, i\u00f0 eigur feilin. Ikki at l\u00e6raranir ikki duga at undirv\u00edsa ella at b\u00f8kurnar eru ov v\u00e1naligar, men at ov l\u00edtil dentur ver\u00f0ur lagdur \u00e1 at l\u00e6ra at skriva, t\u00e1 vit eru mest til rei\u00f0ar at l\u00e6ra ta\u00f0: tey allarfyrstu \u00e1rini vit koma \u00ed sk\u00fala.<br \/>Fyri ta\u00f0 fyrsta byrja vit ikki \u00ed sk\u00falanum, fyrr enn vit eru sjey \u00e1ra gomul, h\u00f3ast t\u00e6r flestu kanningarnar v\u00edsa, at b\u00f8rn eru n\u00e6mast um seks \u00e1ra aldur. T\u00e1 vit so koma \u00ed sk\u00fala, eru vit har ikki meira enn nakar f\u00e1ar t\u00edmar fyrrapartin \u00ed heili tr\u00fd \u00e1r. Av hesum f\u00e1u t\u00edmum skulu vit eisini l\u00e6ra at rokna (hetta ver\u00f0ur gj\u00f8rt almiki\u00f0 av) og ymiskt anna\u00f0.<br \/>Flestu a\u00f0ra sta\u00f0ni \u00ed ver\u00f0ini ganga b\u00f8rn \u00ed sk\u00fala fr\u00e1 tey eru seks, og hava ein fullan sk\u00faladag fr\u00e1 fyrsta degi. Ta\u00f0 tykist ikki, sum tey f\u00e1a mein av hesum, (og ganga ikki og reika fyri v\u00e1g og vind einsam\u00f8ll seinnapartarnar heldur), og \u00f8ll vanliga skilag\u00f3\u00f0 b\u00f8rn duga at skriva s\u00edtt egna m\u00e1l, t\u00e1 sk\u00falagongdin er av. Nei, f\u00f8royskt er ikki petti ringari enn onnur m\u00e1l at skriva, vit l\u00e6ra ta\u00f0 bara ikki me\u00f0an t\u00ed\u00f0 er!<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>T\u00e1 eg b\u00fa\u00f0i \u00ed Fraklandi, var ta\u00f0 ein setningur, eg hoyrdi \u00f3r\u00f3gvandi ofta: \u201cFranskmenn duga ikki m\u00e1l!\u201d (undirforsta\u00f0i\u00f0, fremmand m\u00e1l). Ta\u00f0 v\u00f3ru franskmenn sj\u00e1lvur, i\u00f0 s\u00f8gdu hetta. Og r\u00e6tt er,&#8230; <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/eg-meini-tad-fordomana-vald\/\"> Les meira \/ Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_regular_price":[],"currency_symbol":[],"footnotes":""},"categories":[88],"tags":[],"class_list":["post-429","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mal"],"post_slider_layout_featured_media_urls":{"thumbnail":"","post_slider_layout_landscape_large":"","post_slider_layout_portrait_large":"","post_slider_layout_square_large":"","post_slider_layout_landscape":"","post_slider_layout_portrait":"","post_slider_layout_square":"","full":""},"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/429","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=429"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/429\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=429"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=429"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=429"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}