{"id":843,"date":"1998-07-19T00:00:07","date_gmt":"1998-07-18T23:00:07","guid":{"rendered":"http:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/?p=843"},"modified":"2013-07-01T16:51:02","modified_gmt":"2013-07-01T15:51:02","slug":"843","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/843\/","title":{"rendered":"Fl\u00f8skupostur"},"content":{"rendered":"<p>Skriva til summarsendingina Kon Tiki hj\u00e1 Birgir Kruse \u00ed \u00datvarpinum<a href=\"http:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-844\" alt=\"bottle-message\" src=\"http:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message-300x201.jpg\" width=\"300\" height=\"201\" srcset=\"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message-300x201.jpg 300w, https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message-223x150.jpg 223w, https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ein fl\u00f8ska liggur og rurar aftur og fram \u00ed taranum. Hon er br\u00fangr\u00f8n, helst ein gomul heitv\u00ednsfl\u00f8ska av tj\u00fakkum glasi vi\u00f0 stavum stoyptum inn \u00ed sj\u00e1lvt glasi\u00f0.<\/p>\n<p>\u201cAverio\u201d stendur undir botninum, kanska er ta\u00f0 har fl\u00f8skan var stoypt. \u201c1868\u201d stendur \u00ed einum rundingi \u00e1 h\u00e1lsinum, men helst er ta\u00f0 ikki aldurin \u00e1 fl\u00f8skuni, bert \u00e1 v\u00ednslagnum.<\/p>\n<p>Proppurin er forsegla\u00f0ur, v\u00e6l forsegla\u00f0ur og heldur t\u00fa fl\u00f8skuna upp m\u00f3ti s\u00f3larlj\u00f3sinum, s\u00e6st, at inn \u00ed liggur okkurt; &#8211; ein fl\u00f8skupostur, hvat annars?<\/p>\n<p>Br\u00e0tur t\u00fa forseglingina og tekur papp\u00edrsrulluna \u00far, s\u00e6rt t\u00fa fyrst hetta:<\/p>\n<p>&#8211; Letur t\u00fa restina av rulluni upp, so hevur t\u00fa eina \u00e1byrd.<\/p>\n<p>Innan \u00ed er aftur ein rulla, og \u00e1 henni stendur:<\/p>\n<p>&#8211; Um t\u00fa lesur hetta, so hevur t\u00fa bundi\u00f0 teg til at senda hendan fl\u00f8skupostin v\u00ed\u00f0ari. T\u00fa skalt skriva ta\u00f0 ni\u00f0ur \u00e1 papp\u00edr, sum liggur t\u00e6r mest \u00e1 hjarta, ta\u00f0 sum hevur st\u00f3rstan t\u00e0dning \u00ed t\u00ednum l\u00edvi\u00f0, eitt ynski, eini bo\u00f0, eitt herr\u00f3p, ein b\u00f8n, ella okkurt anna\u00f0. S\u00ed\u00f0ani skalt t\u00fa leggja ta\u00f0 \u00ed fl\u00f8skuna aftur saman vi\u00f0 \u00f8llum hinum, forsegla proppin og blaka\u00f0 fl\u00f8skuna \u00ed aftur havi\u00f0.<\/p>\n<p>Enn eru ongi onnur papp\u00edr \u00ed fl\u00f8skuni, men hon ver\u00f0ur funnin av eini ungari \u00e1sstikinari gentu, og bo\u00f0ini hon leggur \u00ed, eru eitt brennandi ynski, hvat anna\u00f0 kundi t\u00fa \u00edmynda t\u00e6r? Ta\u00f0 h\u00e1lvgun r\u00e0kur av fl\u00f8skuni, t\u00e1 gentan fer \u00fat \u00e1 yksta sker og blakar hana \u00fat \u00e1 streymasj\u00f3gv, og sendir ein sleingimuss aftan\u00e1 henni.<\/p>\n<p>Fl\u00f8skan fer hoppandi gj\u00f8gnum streymasj\u00f3gvin langt \u00fat \u00e1 ta\u00f0 opna, kalda havi\u00f0, ta\u00f0 dj\u00fapa, stormfulla, myrkagr\u00f8nbl\u00e1a Altantshavi\u00f0, og ikki fyrr enn fleiri m\u00e1na\u00f0ir seinni, kemur hon aftur upp \u00ed mannahendur. Ein fiskima\u00f0ur f\u00e6r hana \u00ed g\u00f8rnini, og helst eru bo\u00f0ini hann leggur \u00ed eitt sindur meira materialistisk, ella mistaki eg meg?<\/p>\n<p>Hvussu er og ikki, so blakar hann ikki fl\u00f8skuna \u00fat\u00edaftur, fyrr enn hann er komin inn \u00ed Mi\u00f0arahavi\u00f0, ta\u00f0 heita, turkislitta, silvurglitrandi Mi\u00f0arahavi\u00f0, har delfinirnar leika og s\u00f3lin ikki heldur fr\u00ed.<\/p>\n<p>Fl\u00f8skan rekur upp\u00e1 eina pinkal\u00edtla oydna strond av hv\u00edtum sandi, og har ver\u00f0ur hon funnin fleiri dagar seinni av einum einab\u00fagva, sum tey seinastu 20 \u00e1rini hevur liva\u00f0 avbyrgdur fr\u00e1 umheiminum \u00ed eini sm\u00e1ttu upp \u00e1 fjallinum. J\u00fast hendan dagin er hann farin oman \u00ed sj\u00f3\u00f0arm\u00e1lan, at finna s\u00e6r onkur leskilig skeljadj\u00f3r til matna.<\/p>\n<p>Hann hevur ikki papp\u00edr og skriviambo\u00f0 upp \u00e1 s\u00e6r, so long t\u00ed\u00f0 gongur, \u00e1\u00f0renn hann aftur blakar fl\u00f8skuna \u00e1 hav, vi\u00f0 eini sera v\u00e6lumhugsa\u00f0ari b\u00f8n.<\/p>\n<p>\u00ea hesum heita turkislitta vatninum siglir hon leingi, ver\u00f0ur funnin av svimjarum og sj\u00f3monnum ella bara f\u00f3lkum, i\u00f0 ganga \u00ed sj\u00f3arm\u00e1lanum, og \u00f8ll leggja tey ein l\u00edtlan lepa \u00ed fl\u00f8skuna, forsegla hana og blaka hana \u00fat\u00edaftur. Har eru herr\u00f3p, b\u00f8nir, bo\u00f0skapir til manna\u00e6ttina, bo\u00f0skapir til einstaklingin, og kanska allarmest ynskir, ynskir um betri l\u00edv, um r\u00ed\u00f0id\u00f8mi, um v\u00edsd\u00f3m, um g\u00f3\u00f0a ella betri heilsu og \u00f8ll halda sendararnir, at henda p\u00fara vanliga, gamla fl\u00f8skan onkursvegna kanska fer at uppfylla ynskir teirra.<\/p>\n<p>Inntil hon ein dagin kemur upp\u00ed hendurnar \u00e1 einum t\u00ed\u00f0indamanni. Hetta eru r\u00e6ttulig fors\u00ed\u00f0ut\u00ed\u00f0indi: Ein fl\u00f8skupostu, sum fj\u00f8lgast vi\u00f0 \u00e1runum! Hann setur seg ni\u00f0ur at skriva eina grein, men legst sj\u00fakur, og fl\u00f8skan ver\u00f0ur gloymd.<\/p>\n<p>Ein dagin kemur gamla omma hansara fram \u00e1 fl\u00f8skuna, og lesur, hvat stendur \u00e1 fyrsta br\u00e6vinum:<\/p>\n<p>\u201cUm t\u00fa lesur hetta, so hevur t\u00fa bundi\u00f0 teg til , o.s.fr\u201d Omman er gomul og p\u00e1tr\u00fagvin, heldur ommusonin vera vor\u00f0nan sj\u00fakan, t\u00ed hann ikki hevur gj\u00f8rt eftir bo\u00f0unum. Hon skrivar bara \u201c\u00e1rsaka\u201d \u00e1 lepan, og gevur soni s\u00ednum, sum j\u00fast t\u00e1 skal \u00e1 handilsfer\u00f0, fl\u00f8skuna vi\u00f0 s\u00e6r, og leggur honum eina vi\u00f0, at blaka\u00f0 hana \u00ed havi\u00f0, so skj\u00f3tt sum til ber.<\/p>\n<p>Sonurin leggur fl\u00f8skuna \u00ed kufferti og gloymir so alt um hana inntil hann staddur \u00e1 eini oyggj mitt \u00ed Kyrrahavinum av tilvild kemur fram \u00e1 hana aftur. Hann fer oman \u00ed fj\u00f8r\u00f0una, og hir\u00f0ir hana \u00fat\u00ed.<\/p>\n<p>Kyrrahavi\u00f0 er \u00f3endaliga st\u00f3rt, \u00f3endaliga dj\u00fapt, \u00f3endaliga marglitt, og als ikki so kyrt, t\u00e1 saman um kemur, \u00ed hvussu so er ikki alla t\u00ed\u00f0ina. Fl\u00f8ska okkara, okkara gj\u00f8gnumskygdi bo\u00f0beri, ver\u00f0ur slongdur fyri v\u00e1g og vind \u00ed langsamiligar t\u00ed\u00f0ir. So undarliga ta\u00f0 kann tykjast, so kemur hon s\u00e6r undan \u00f8llum hv\u00f8ssum korallrivum, og eiheldur ver\u00f0ur hon sv\u00f8lgd av n\u00f8krum gr\u00fapskum h\u00e1vi.<\/p>\n<p>Av og \u00e1 rennur hon seg \u00e1 okkurt f\u00f3lk, millum onnur \u00e1 ein gamlan h\u00f8vdinga \u00e1 l\u00edtlari oyggj, sum h\u00f3ast hann ikki dugir at lesa hesar stavir, kortini skilur, hvat hetta sn\u00e0r seg um. Hann leggur eina mynd tekna \u00e1 ein toylepa \u00ed fl\u00f8skuna, \u00e1\u00f0renn hann sendur hana \u00fat aftur til brimgudarnar.<\/p>\n<p>Fl\u00f8skan fl\u00e0tur l\u00e1gt n\u00fa, har munnu ikki passa n\u00f3gv bo\u00f0 \u00ed afturat, bert proppurin hoppar undan havnskorpuni.<\/p>\n<p>Spyr ikki, hvussu hetta hendur, men hvussu er og ikki, so endar fl\u00f8skan aftur \u00ed Atlantshavinum, hon rekur m\u00f3ti meginlandinum inn \u00ed ein \u00e1armunna, og har finnur eitt l\u00edti\u00f0 barn hana eitt h\u00e1summarskv\u00f8ld.<\/p>\n<p>Ta\u00f0 setur seg \u00e1 eina l\u00edtla tr\u00e6br\u00fagv og letur upp henda gamla gjarvaksna d\u00e0rgripin. Helst \u00e6tlar ta\u00f0, at hetta er eitt skattakort, so sum ta\u00f0 hevur hoyrt um \u00ed g\u00f3\u00f0an\u00e1tts\u00f8gunum, og er t\u00ed meira enn eitt sindur v\u00f3nbroti\u00f0, t\u00e1 ta\u00f0 s\u00e6r, at hetta bara eru papp\u00edr vi\u00f0 onkrum skriva\u00f0um uppi\u00e1. Ta\u00f0 dugir ikki enn at skyna \u00e1 b\u00f3kstavum.<\/p>\n<p>Her er l\u00edti\u00f0 at gera vi\u00f0 hesi ke\u00f0iligu papp\u00edr uttan at falda sm\u00e1ar papp\u00edrsb\u00e1tar av teimum og hyggja, hvussu teir ein fyri og annar eftir hv\u00f8rva inn undir tr\u00e6br\u00fanna. So fekst \u00ed hvussu so er onkur stuttleiki burtur\u00far \u00ed kv\u00f8ld. Toylepan vi\u00f0 t\u00ed f\u00ednu tekningini, stappar ta\u00f0 kortini \u00ed lumman saman vi\u00f0 teimum blonku steinunum og ma\u00f0kunum.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Skriva til summarsendingina Kon Tiki hj\u00e1 Birgir Kruse \u00ed \u00datvarpinum Ein fl\u00f8ska liggur og rurar aftur og fram \u00ed taranum. Hon er br\u00fangr\u00f8n, helst ein gomul heitv\u00ednsfl\u00f8ska av tj\u00fakkum glasi&#8230; <a class=\"continue-reading-link\" href=\"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/843\/\"> Les meira \/ Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr; <\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":844,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_regular_price":[],"currency_symbol":[],"footnotes":""},"categories":[123],"tags":[],"class_list":["post-843","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-klumma"],"post_slider_layout_featured_media_urls":{"thumbnail":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message-150x150.jpg",150,150,true],"post_slider_layout_landscape_large":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"post_slider_layout_portrait_large":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"post_slider_layout_square_large":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"post_slider_layout_landscape":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"post_slider_layout_portrait":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"post_slider_layout_square":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false],"full":["https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg",500,335,false]},"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bottle-message.jpg","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/843","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=843"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/843\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1291,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/843\/revisions\/1291"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=843"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=843"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/rakelhelmsdal.info\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=843"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}